Haiti före skalvet

16 januari 2010

Fotografen Karl Melander berättar att han åkte till Haiti första gången 2004 därför att han fann det så märkligt att den tidning han arbetade på ansåg att nyheten att 3 000 människor omkommit i ett jordskred i Gonaïves på Haiti till följd av en orkan bara var värd en liten notis, men ägnade nyheten ett helt uppslag när samma orkan krävde tre dödsoffer i Miami. ”Då tänkte jag att dom här människorna, där på Haiti, dom är nog inte lika mycket värda som vi andra”. Karl Melander åkte till Haiti tillsammans med frilansjournalisten Gunilla Kinn och gjorde ett tiotal besök under en tvåårsperiod. En av hans bilder använde vi som omslag till vår första bok Haiti 2004. Nu visas en del av hans bilder från Haiti på Sydsvenskans webbsida.

Haiti drabbat av förödande jordskalv

15 januari 2010

I tisdags drabbades Haiti av ett förödande jordskalv. Nyhetsrapporterna talar om tiotusentals döda och kanske tre miljoner skadade eller hemlösa. Det är uppenbart att skadeverkningarna har förvärrats av brister i infrastrukturen på Haiti. Byggnaderna är i allmänhet byggda utan hänsyn till skalvrisken och enligt en del rapporter till och med utan armeringsjärn. Fattiga människor som sökt sig till huvudstaden Port au Prince bor ofta i slumkvarter som byggts på sluttningar där jorderosionen gör jordskred till en överhängande risk även under normala förhållanden. De bakgrundsartiklar som nu publiceras i svenska tidningar ger en mörk bild av Haitis historia. Dagens Nyheter sammanfattar vad som tycks vara den gängse bilden ”Diktatorer, dödspatruller, statskupper, jordskred, miljöförstöring, orkaner, upplopp och matkravaller. Och så den värsta jordbävningen i området på hundratals år”. Väldigt lite, om ens något, sägs om bakgrunden till dessa ”diktatorer, dödspatruller, statskupper”, till exempel vem som stödde Papa Doc och Baby Doc.

Framförallt sägs det i stort sett ingenting om den roll som ”det internationella samfundet” har spelat och spelar i den haitiska tragedin. Från 1915 till 1934 var landet ockuperat av den amerikanska marinkåren som dödade motståndsledare, lade beslag på jord för amerikanska bolags räkning. I Svenska Dagbladets sammanfattning av Haitis historia blir detta till att USA ibland uppträder ”som en välvillig men obeveklig farbror, som 1915 och 1994 tog över kontrollen när kaoset blivit omöjligt att blunda för”.

Lika tyst som det är om omvärldens ansvar, lika lite säger man om den hoppingivande utveckling som faktiskt ägde rum under den tid som Aristide var Haitis president fram till dess amerikanska trupper tvingade bort honom i februari 2004. Istället heter det i Svenska Dagbladet att ”rapporter om valfusk, mord på motståndare och försnillade biståndsmedel följde och Aristide tvingades lämna landet”. Ordvalet är avslöjande. Karin Henriksson skriver att Aristide ”tvingades lämna landet”. I själva verket fördes han bort under vapenhot av amerikanska elitsoldater. I Dagens Nyheter heter det att ”den korruptionsanklagade presidenten Jean-Bertrand Aristide störtades 2004”. Inte heller här skriver man ut vem som stod bakom korruptionsanklagelserna eller vem som tvingade bort Aristide.

Arbetarroman av Rolf Almström

24 november 2009

Åke Leijonhufvud skriver i Sydsvenskan om Rolf Almströms nya bok ”Svart arbete”, den första på tretton år

I ett efterord skriver Rolf Almström om bokens långa tillblivelse, hur den från början var manus till teveserier och andra projekt som inte blev av på grund av brist på finansiärer. Det säger något om de snäva villkoren för samhällskritik idag. Inte heller i bokvärlden smäller samhällskritiken särskilt högt. Därför bör man välkomna Almströms bok. I en tid när varenda Stureplanskändis kallar sig författare återför han litteraturen till sin ursprungliga roll av samhällsskildring och människogestaltning.

Populism

9 november 2009

I Ekots lördagsintervju uttryckte Jonas Bonnier apropå Sverigedemokraterna och det utrymme de får eller inte får i massmedia genom annonser, artiklar och annat sin förvåning över den enormt låga nivån och tillade att "man kan ju vara främlingsfientlig på ett begåvat sätt också".

Afrika "temaland" för Bok- och biblioteksmässan 2010

24 oktober 2009

Nästa år kommer Bok- och biblioteksmässan i Göteborg att ha Afrika och afrikansk litteratur som tema. Det märkliga i att bokmässan ena året väljer att fokusera på ett stort eller litet europeiskt land för att nästa år välja en hel kontinent påtalades redan under mässans sista dagar av bland annat den angolanske författaren Ondjaki som sa:

Det är snudd på oförskämt. År efter år har man bjudit in ett land i taget, sedan är det plötsligt en kontinent. Jag vill verkligen fråga varför. Som afrikan och angolan är jag trött på att Afrika ses som ett land. Afrika är en oerhört komplex kontinent med en enorm mångfald, säger han. (Svd 090928)

Om man å ena sidan vidgar temat till en hel kontinent så snävar man å den andra genast in det genom att lägga fokus på endast tre språkområden: engelska, franska och portugisiska, vilket skulle utesluta många författare från Afrika om man verkligen fullföljer den tanken.

Stefan Jonsson menar i en kommentar att "Värre än i år kan bokmässeimperialismen hur som helst inte bli. Man rullar ut röda mattan för några av Latinamerikas främsta författare och ber dem kliva in under en stor skylt som förkunnar att de allesammans representerar Spanien". Dessutom, skriver han, bör man komma ihåg ett par saker:

Det första är att kulturella enheter alltid är falska, och inget säger att en nation är ett mer naturligt fokus än en kontinent, stad eller region. Med det sagt kan man ändå betrakta såväl Litauen som Afrika som kulturella enheter, förutsatt att litauerna respektive afrikanerna själva identifierar sig så. Det andra är att alla de bokmässor, filmfestivaler och konstbiennaler som präglar vårt globaliserade kulturliv motsvarar den koloniala erans världsutställningar. Vilket innebär att de har en bismak av västerländsk imperialism. Det är de starkare nationerna – med utvecklade förlagssystem och inflytelserika kampanjorganisationer – som skaffar sig rätt att presentera sig själva och definiera eller marginalisera andra. (DN 090930)

Marsdal i Sveriges Radio

13 september 2009

Magnus E. Marsdal intervjuas av Christer Fridén i Sveriges Radio inför morgondagens stortingsval i Norge.

Ny hemsida

1 september 2009

Så är den nya hemsidan äntligen klar och utlagd på nätet. Förhoppningsvis ska den vara mer informativ och intressantare än den tidigare.

Omvärldsbevakning?

31 augusti 2009

Peter Wolodarski skriver i Dagens Nyheter om svenska mediers bristande intresse för att rapportera om vad som händer i våra nordiska grannländer: "Att ignorera det egna närområdet uttrycker ett slags inskränkthet som bidrar till fördumning".

Graceland till tryckeriet

21 augusti 2009

Efter en lång sommar av korrekturläsning där alternativen bollats fram och tillbaka mellan översättare och redaktör har vi till slut fått fram en textversion som vi är nöjda med och som gör rättvisa åt Abanis prosa med dess ofta överraskande bilder och det stora inslaget av nigeriansk slang i dialogerna. De sista vändorna har mest handlat om att hitta en saknad punkt här och ett felplacerat komma där. Formgivaren har gjort sitt och vi är äntligen färdiga. Idag skickades manuskriptet till Livonia Print i Lettland som ska trycka boken.