Celanders förlag
Skönlitteratur, historia och samtidsanalys
”Den här gången gick vi för långt”

Bokdata

Norman Finkelstein:
"Den här gången gick vi för långt"
Översättning: Henrik Celander
Mjukband 318 sidor
ISBN: 978-91-976507-9-3
Utgivningsdatum 28.10.2011

Beställ

Alla böcker:

Bilal
av Fabrizio Gatti

Det är så här det är
av Selima Hill

Släpljus och vingar
av Roy Isaksson

Libyenkrigets geopolitik
av Ola Tunander

Migritude
av Shailja Patel

Tystnadens Europa
av Helle Larssen

Vad var kommunismen?
av Tariq Ali

Paradiset
av Abdulrazak Gurnah

Ordet i min makt
av August Strindberg

En hedersam kvinna
av Jennie Silis

Obamasyndromet
av Tariq Ali

”Den här gången gick vi för långt”
av Norman Finkelstein

Imperiets skugga
av John Newsinger

Nattens sång
av Chris Abani

Att kyssa en kvarleva
av Maura Dooley

Graceland (slutsåld)
av Chris Abani

Abigails liv
av Chris Abani

Högerpopulismen dissekerad
av Magnus E. Marsdal

Darfur, konfliktens bakgrund
av Julie Flint & Alex de Waal

Haiti 2004
av Peter Hallward

Den häpnadsväckande berättelsen om 16-årige Elvis Oke som lever med sin alkoholiserade far i ett slumområde i jättestaden Lagos, Nigeria. Elvis drömmer om ett liv i frihet, utanför slummen och bortom faderns kontroll. Han försöker försörja sig som Elvisimitatör, men det går inte så bra. Pank, i våldsam konflikt med sin far och utan något arbete i sikte frestas han att ge sig in på en brottslig karriär. Så börjar hans irrfärder i Lagos undre värld.

Den häpnadsväckande berättelsen om 16-årige Elvis Oke som lever med sin alkoholiserade far i ett slumområde i jättestaden Lagos, Nigeria. Elvis drömmer om ett liv i frihet, utanför slummen och bortom faderns kontroll. Han försöker försörja sig som Elvisimitatör, men det går inte så bra. Pank, i våldsam konflikt med sin far och utan något arbete i sikte frestas han att ge sig in på en brottslig karriär. Så börjar hans irrfärder i Lagos undre värld.

Norman Finkelstein

Invasionen av Gaza och dess konsekvenser

Den 27 december 2008 inledde den israeliska militären ett angrepp mot Gazaremsan som varade i 22 dagar. Israels militära övermakt var så total och krigföringen så ensidig att det knappast kan kallas för krig. Under kriget dödades över 1 400 palestinier och 13 israeler. Från officiellt israeliskt håll och från dem som försvarade invasionen påstod man att Israel agerade i självförsvar. I sin senaste bok går Norman Finkelstein systematiskt igenom vad invasionens försvarare påstår och jämför det med vad som framgår av auktoritativa källor som Amnesty International, Goldstonerapporten, Human Rights Watch, israeliska soldater och till och med officiella israeliska källor.

Finkelstein visar även hur övervåldet från den israeliska sidan har lett till ett ifrågasättande av Israels politik i kretsar som traditionellt har stött Israel. Judar i både USA och Storbritannien har börjat ge uttryck åt en avvikande uppfattning och trenden är särskilt märkbar bland ungdomar. Finkelstein menar att en sådan omsvängning kan resultera i ett politiskt tryck som kan föra Mellanösternkrisen mot en lösning som inbegriper rättvisa för både palestinier och israeler.

Provläs de första kapitlen

Open publication - Free publishing - More gaza

Pressklipp och recensioner

Charlotte Wiktorsson recenserar ”Den här gången gick vi för långt” i Clarté och eftersom recensionen inte finns på nätet återger vi den i dess helhet.

Norman Finkelstein, i Sverige mest känd för sin kritik av ”Förintelseindustrin”, är en amerikansk-judisk professor i statsvetenskap, som inte är rädd för att sticka ut hakan. Följaktligen hatas och svartmålas han av den sionistiska lobbyn i USA och annorstädes.

Nu har han gjort en synnerligen omfattande analys av invasionen av Gaza för tre år sedan – den sista tredjedelen av boken utgörs av notapparaten. Men han visar också hur denna ”obegripligt” barbariska massaker bara är en logisk följd av den strategi som väglett de israeliska regeringarna och krigsmakten sedan decennier. Strategin består dels av att upprätthålla och förstärka Israels avskräckningsförmåga, dels av att skjuta varje allvarlig fredstrevare från palestinskt håll i sank. Och båda dessa strategier sätts i verket genom oprovocerade våldsamma överfall med sikte på att slå ut civil infrastruktur och så många civila människor som möjligt. Dessa krig och massakrer är mycket väl förberedda, långt i förväg och på alla nivåer. Man väntar bara på rätt tillfälle.

Tänk Libanonkriget 2006 och Libanonkriget 1982. Tänk också överfallet på fredsflottiljens Mavi Marmara 2010. Det gör Finkelstein med en överväldigande mängd citat och data och med en sarkastisk ironi i sin bevisföring, som tvingar läsaren att nästan sträckläsa en bok som verkligen inte är till för att sträckläsas. Finkelstein kan konsten att fånga sin läsare.

Men vad syfter dessa strategier till enligt Finkelstein – vill inte Israel ha fred? Han svarar nej. Den israeliska allmänheten vill till sin majoritet säkert ha fred, men den sionistiska statsledningen vill fortsatt ockupation och annektering och ”fred” bara på bajonetten. Ett splittrat, underkuvat och rotlöst palestinskt folk, helst spritt för vindarna, ska vara vägen dit.

Boken kan också läsas som en förlängning av dokumentären Gazas tårar. Författaren ger en minst sagt skräckinjagande, nästan filmisk beskrivning av Gazamassakern, samtidigt som han avslöjar paradoxerna i den israeliska propagandan.

Finns det något hopp? Finkelstein sätter sitt till gräsrotsrörelser på ockuperat område och världen över. Han pekar på ”frihetsflottiljens historiska framgång”, som visade att ”ett internationellt, icke-våldsinitiativ på gräsrotsnivå kunde tvinga världens mäktigaste makter”. Därvidlag är han överens med svenska Ship to Gaza, som nästa gång seglar från Skandinavien längs alla EU:s hamnar på vägen mot det belägrade Gaza.

Sara Aarnivaara recenserar ”Den här gången gick vi för långt” på Alba.nu och säger att boken gjorde henne besviken

Mina förväntningar på boken var höga men redan vid första anblicken blev jag besviken. Titeln på boken – Den här gången gick vi för långt – provocerade mig. Det som titeln antydde, att Israel denna gång gått för långt i sin aggression mot den palestinska befolkningen, upplever jag som en grov förenkling. Israel – sett till dess väldokumenterade människorättskränkningar och brott mot internationell rätt för att inte nämna hela dess ockupationspolitik – gick för långt för längesedan. Gränsen för det acceptabla är sedan länge överskriden.

/.../

Istället för att lägga fokus på att metodiskt behandla och avslöja myt efter myt kring invasionen anser jag att han borde ha utvecklat sin idé om hur man kan utnyttja svängningar i den allmänna opinionen, internationell rätt och diverse människorättsinstrument för att skapa konkreta, långsiktiga och hållbara förändringar på marken. (29.12.11)